Jag vill SELMAS bästa, men då är jag tydligen bara tjatig, jag VET hur det är att ha skilda föräldrar och att det kan vara skönt att bara få vara ensam med sin mamma eller pappa utan att den "nya" är med hela tiden. Sånt kan man syssla med den barnfria veckan eller kanske någon kväll i bland, men inte JÄMT! Speciellt inte om barnet ska sova i samma säng.... Men mammor har väl ett lite mer speciellt band till sitt barn än vad pappan har, jag har ju burit på henne i 9 månader , fött henne och tagit hand om henne mestadels, så klart att jag är den som känner och förstår henne bäst.

Jag missunnar inte någon att träffa någon ny eller så, hon är säkert jätte snäll, gullig och trevlig, det är inte det. Jag tänker mer på hur Selma känner, tycker, tänker och reagerar, dessutom när hon bara är 4 år. Då är det lite svårt att uttrycka sina känslor i bland.

Trist att man ska uppfattas dom dum i huvudet eller jobbig, för att man bryr sig om sitt barn. Men visst... pojke blir ju till slut oftast alltid man... det tar bara lite längre tid för vissa.....

På tal om ingenting så använder jag som de allra flesta denna blogg som lite terapi för mig själv, oavsett om jag skriver något som är positivt eller negativt. Det verkar någon ha svårt med också.

Jag skriver det jag har lust med, sen får man väl ta ansvar för sina egna handlingar, och jag kan inte rå över vem som läser detta, det är ju ett öppet forum. så det är utanför mitt ansvar. Speciellt när det handlar om personer jag inte känner......Det är deras eget val.